Just nu önskar jag inget hellre än att jag satt i bilen, för att bege mig till Sveriges absolut största löparfest, Göteborgsvarvet, men kanske framförallt mot mitt livs största inre resa.
Att få sätta punkt för mitt mål och bevisa för ingen annan än mig själv att man klarar saker, som man faktiskt inte trodde var möjliga.
Nu sitter jag här vid köksbordet med ett förkylningsvirus som verkligen besegrade mig.
Det är bara en tävling och det kommer fler, det gör det, men det var ändå detta som var målet med all tung gymträning, långa kilometrar, backpass på Ryssberget, isen i håret under kalla vinterpass och ömma ben.
Men det är just detta som också är en del av tjusningen.
Att känna att man blir starkare, endorfinerna som håller hov i kroppen och att bli riktigt "hooked" på löpning, som gör att man efter många steg nästan får håret att resa sig på kroppen och
att känna sig som en drottning över stigen.
Så vad gör man när man blir snuvad på allt det roliga? Ja, för mig blir det nu nya mål och att jag har unnat mig ett par nya rosa löparshorts och löparstrumpor.
För jag kommer igen, det har jag lovat mig själv...
Boken med Martina Haag, var den största inspirationskällan. Från att orka stappla 20 meter till att spring Marathon...
En underbar bok, med mycket humor och som får en att tro på sig själv
Malin Ewerlöfs bok, bra tips och framförallt inspirerande kvinna.
Vackra Sofi och Julias bok, Bodylicios gillade jag nog mest för de glossiga och inspirerande bilderna men även bra övningar till gymmet.
Så heja, heja till alla 64 169 löpare uppe i Göteborg.
Min plats i grupp 12 är tom...
Kram Maria
